Den typiske ensamkommande mannen

Läsarfråga: Har du någon uppfattning om vilken bakgrund den typiske ensamkommande mannen har? Är det folk som varit självständiga och haft egna liv som själva tagit beslutet att det skulle vara bättre att bo i väst, eller är det familjer som kollektivt beslutat om att skicka iväg äldste sonen för att han ska spela tonåring och sedan fixa dit resten av familjen som anhöriginvandrare?

 

Svar:

När det gäller afghanerna är det definitivt en familjegrej. Jag har träffat ungdomar som överhuvudtaget själva inte har varit delaktiga i beslutet. Det här kan leda till mycket svåra trauman naturligtvis. Det är ohyggligt svårt för en ungdom på väg att bli vuxen (alla är ju inte 25+) att inte veta varför ens mamma inte vill ha en. För det är många gånger deras upplevelse.

De är också smärtsamt medvetna om de cirka $6500 som familjen har lånat för att betala hans resa. De förväntas skicka hem pengar från dag ett. Och ja, de flesta afghanerna kommer från Iran. Ja, de skall ta hit sina anhöriga. På 90-talet kallades de ankarbarn de som skickades hit för att bereda vägen för familjen, nu är man dödshatarnazist om man använder termen naturligtvis. Hur mycket pengar som går raka vägen från skattemedel till andra länder den här vägen vore intressant att veta för det börjar bli stora summor skattemedel som lämnar landet bara för att vi betalar människor för att vara här.

Somalierna är nog enbart här för att få hit sina anhöriga. De är annars ett enda stort mysterium. Omöjligt att se att de som grupp kommer att kunna anpassas i Sverige eller Europa. Vi kräver för mycket helt enkelt. Ställa om soluret två gånger om året är kanske inte riktigt den spetskompetens som vi efterfrågar.

Eritreanerna är i mina ögon oftast riktiga politiska flyktingar. Vill jobba, kommer i jobb och har en bättre skolbakgrund än andra grupper. Pluggar gärna och jobbar på.

Finns naturligtvis de som bryter även det mönstret. Vi har ju en rejäl ström av människor därifrån.

Det här är grova generaliseringar men det följer definitivt dessa mönster i mycket hög utsträckning. När jag besökte en kamrat på hans arbetsplats inom hemtjänsten så visade det sig att de flesta som jobbade där var eritreaner. Några av dem har bara varit i landet i ett par år men är redan i arbete, det gör den gruppen ganska unik. Hur statistiken ser ut totalt skulle vara oerhört intressant att veta men torde vara information som är svår att få tag på.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *